Boom väntar investeringar i infrastruktur de närmaste åren

Andra avsnittet av Antibörspodden fördjupar sig i infrastruktur, ett tillgångsslag som många investerare vill öka sin exponering mot. Men varför? I avsnittet ger pionjären inom infrastruktur, Stefan Glevén, en inblick i de mest intressanta sektorerna och utmaningarna framåt. Jesper Roslund på Evli frågar också om sötebrödsdagarna för alternativa investeringar är över nu när räntan stiger.

Antibörspodden, en podcast helt dedikerad till investeringar utanför börsen, är tillbaka med ett nytt avsnitt, denna gång med fokus på infrastruktur. Investeringar i infrastruktur upplever just nu en boom. Globala tillgångar i onoterade infrastrukturfonder har sjudubblats sedan 2010 och uppgick till 1143 miljarder USD i december 2022, enligt data från analysföretaget Preqin. En majoritet av institutionella investerare uppger också att de har som ambition att öka sin exponering mot infrastruktur. Men så har det inte alltid sett ut. Stefan Glevén var bland de första i Sverige att vara med och bygga upp infrastrukturfonder när han kom till EQT i början 00-talet. EQTs första infrastrukturfond som lanserades 2007 var på 1,2 miljarder euro. Idag ligger fonderna på närmare 20 miljarder euro.

"20 år senare ser man vilken bra, stabil, riskjusterad avkastning som många infrastrukturfonder har lyckats leverera. Så jag tror helt enkelt att det är en väldigt bra tillgångsklass," säger Stefan Glevén, styrelseordförande i Belnord Capital och Slättö, grundare av investeringsbolaget Geltis och tidigare senior partner på EQT."

Infrastrukturinvesteringar rymmer en stor bredd av sektorer, allt från transportsektorn med hamnar, vägar och broar, till telekomsektorn med telekomtorn, datacenter och fiber, vidare till social infrastruktur som till exempel äldreboenden.

Samhällskritiska sektorer

Det som alla dessa sektorer har gemensamt är att de är samhällskritiska och de är nära kopplade till förändringar i samhället. De kommande åren ska hela samhället ställas om till förnyelsebar energi. En omställning som kommer kräva stora investeringar. 69 000 miljarder för att vara exakt, enligt en uträkning från McKinsey.

"Det här kommer inte att gå ihop om inte man tillåter de privata aktörerna att vara med och investera," säger Stefan Glevén.

Ränteläget spelar noll roll

I media och bland vissa analytiker kan man få intrycket att det kommer bli svårare att skapa en konkurrenskraftig avkastning för alternativa tillgångar den närmaste tiden i takt med att räntan stiger. En slutsats som Stefan Glevén bara delvis delar.

"Absolut, man får låna mindre till högre kostnad. Men det har inte egentligen någon större betydelse. Private equity är i grund och botten en otroligt stark ägarmodell. Man tillsätter bra ledningsgrupper, bra styrelser och man jobbar med effektiviseringar, man gör förvärv och så vidare. Allt det där är helt oberoende av vilken ränta det är," säger Stefan Glevén.

Framtiden ser Stefan Glevén positivt på och tror att den alternativa sektorn kommer fortsätta att leverera väldigt attraktiv, riskjusterad avkastning på samma nivå som den har gjort i 30-40 år nu, och högre än avkastningen på börsen. Och det finns framförallt två sektorer inom alternativa investeringar som Stefan Glevén tror lite extra på.

"Det finns två uppenbara och närliggande sektorer som kommer att växa. En är energisektorn, framförallt när det gäller energilagring. Den andra är infrastruktur för techsektorn som krävs för att hantera till exempel större mängd data. Det kan vara allt från datacenter, fiber, satelliter och telekommaster," säger Stefan Glevén.

Lyssna på podden här på Spotify eller här på Apple Podcasts.

 

För mer information, kontakta:

Jesper Roslund, ansvarig alternativa fonder Evli Sverige
jesper.roslund@evli.com
+46 707 608182

*Preqin Global Infrastructure Report 2022