Konflikten mellan Iran och USA förefaller ha utvecklats i en försiktigt mer positiv riktning, även om riskerna alltjämt är betydande.
Kriget har pågått i ett par månader och USA:s president Donald Trump har vid upprepade tillfällen uttryckt en vilja att dra sig ur konflikten. Iran har hållit Hormuzsundet stängt för att stärka sin förhandlingsposition, men president Masoud Pezeshkians uttalande om att det finns en ”tillräcklig vilja” att avsluta konflikten tolkas som ett tecken på att Iran anser sig ha uppnått sina viktigaste mål.
Marknaderna reagerade snabbt, men osäkerheten består
En två veckor lång vapenvila och ett återöppnande av Hormuzsundet utlöste en tydlig marknadsreaktion: oljepriset föll kraftigt och aktiemarknaderna steg globalt. Trots att kriget har pressat aktier och drivit upp räntor har den samlade effekten på aktiemarknaderna varit relativt begränsad. Råolje- och räntemarknaderna prissätter dock fortfarande en fortsatt konfliktrisk. Terminspriserna på råolja vände åter uppåt i slutet av april.
Förhandlingarna mellan Iran och USA går trögt. Framstegen hämmas av ett djupt ömsesidigt misstroende, möjliga interna politiska spänningar i Iran samt svåra frågor kring kärnvapennedrustning. Grundscenariot är att konfliktens totala varaktighet och de ekonomiska skadeverkningarna blir begränsade, även om risken för en utdragen konflikt fortsatt är betydande.
Penningpolitisk dilemmasituation
Konflikten påverkar inflationsutsikterna och penningpolitiken. Konsumenternas osäkerhet har ökat och den globala osäkerheten återspeglas i industrins konjunkturförväntningar. Den tyska regeringen halverade sin tillväxtprognos för innevarande år till 0,5 procent och sänkte prognosen för nästa år från 1,3 till 0,9 procent. Hotet om stagflation utgör en särskilt svår utmaning för Europeiska centralbanken ur ett penningpolitiskt perspektiv.
Inflationen i euroområdet ökade till 2,5 procent i mars och accelererade vidare till 3,0 procent i april, efter att energipriserna stigit med närmare 11 procent. Den ekonomiska tillväxten mattades av till 0,1 procent jämfört med föregående kvartal och 0,8 procent jämfört med samma period året innan. Vid sitt möte i slutet av april bedömde ECB dock att de långsiktiga inflationsförväntningarna förblivit stabila och valde därför att lämna styrräntan oförändrad.
Inte heller den amerikanska centralbanken ändrade sin styrränta. Processen kring utnämningar till Federal Reserves direktion tog ett steg framåt när åtalet mot nuvarande ordförande Jerome Powell föll, vilket möjliggjorde att Kevin Warshs nominering gick vidare i senaten. Warsh har tidigare haft en hökaktig hållning, men väntas i första hand driva en begränsning och reformering av centralbankens mandat. Powell meddelade samtidigt att han avser att fortsätta som ordinarie ledamot i direktionen.
Amerikanska bolag fortsätter att leverera
Rapportsäsongen för det första kvartalet ger stöd åt aktiemarknaderna, i synnerhet i USA och på de utvecklade marknaderna. Vinsttillväxten leds av teknikbolagen, vars utveckling drivs av en investerings- och efterfrågecykel kopplad till artificiell intelligens. De största molntjänstbolagens investeringar väntas uppgå till närmare 800 miljarder dollar. Det rör sig om historiskt höga nivåer och, om investeringarna realiseras, kan de ge ett betydande bidrag till BNP‑tillväxten.
Amazon, Google och Microsoft överträffade med bred marginal analytikernas prognoser för både omsättning och resultat. Vid månadsskiftet hade omkring två tredjedelar av bolagen i S&P 500‑indexet rapporterat, och åtta av tio bolag slog såväl intäkts‑ som vinstförväntningarna med god marginal. Den positiva utvecklingen lyfte indexet till en ny rekordnivå på 7 230 punkter. Den amerikanska aktiemarknadens marknadsvärde i förhållande till BNP – den så kallade Buffett‑indikatorn – uppgår nu till 2,3 och ligger på en ny rekordnivå.
Enligt medieuppgifter väntas det onoterade bolaget OpenAI inte nå upp till sina egna tillväxt- och lönsamhetsmål. Bolaget följs noggrant, då en börsnotering förväntas senare i år. Även SpaceX uppges närma sig en betydande notering. De förväntade värderingarna vid en notering av SpaceX och OpenAI bedöms överstiga en biljon dollar vardera, vilket skulle placera dem bland världens tio största bolag sett till marknadsvärde.
Bild: Kraftig resultatuppgång för amerikanska bolag i början av året
