President Donald Trumps tidsfrist för förhandlingarna kring tariffer löpte ut den 1 augusti. Japan och EU kom motvilligt överens om handelsvillkoren med Förenta Staterna. Vardera pålades importtullar på 15 procent för de flesta produktgrupperna. Nivån var lägre än man befarat och därför ansåg förhandlingsresultatet vara en lättnad och något som minskar osäkerheten. Alla parter har emellertid anledning att vara missnöjda med delar av förhandlingsresultatet.
USA förhandlar fortfarande med Kina och Mexiko. Amerikanernas spända förhållande med Kanada ledde till att landet pålades tullar på 35 procent. Trump pålade Brasilien tullar på 50 procent och Indien 25 procent. En allmän tull på 10 procent pålades länder med vilka Förenta Staterna har ett handelsöverskott och de flesta andra länderna betalar mellan 15 och 20 procent. Vissa strategiska produktgrupper är undantagna.
Det sista ordet om tarifferna är inte nödvändigtvis sagt ännu. Trumps beslut behandlas fortfarande i olika rättsinstanser och detaljerna är föremål för tekniska förhandlingar med flera länder. Under de följande månaderna ser vi hur konsumenterna och industrin anpassar sig till den nya kostnadsmiljön.
I många länder har ekonomin varit starkare än analytikerna befarade
Trots ökade politiska risker har den globala tillväxten utvecklats positivt under första halvåret. Den amerikanska ekonomin uppvisade under andra kvartalet en årlig tillväxt på tre procent, vilket överskred förväntningarna. Den årliga tillväxten i Kina var 5,2 procent och inom eurozonen 1,4 procent.
Inflationen ökade något: från 1,9 procent till 2,0 procent inom eurozonen och från 2,35 procent till 2,67 procent i Förenta Staterna. Nu gör centralbankerna ett uppehåll med sina penningpolitiska lättnader.
Tulltariffernas inverkan belastar eurozonens tillväxtutsikter och det tyska investeringsprogrammet räcker knappast till att ge ett avgörande lyft. De svagare exportutsikterna återspeglades omedelbart genom att eurons kurs försvagades mot dollarn och att samma utveckling kan fortgå, beroende på hur utrikeshandeln utvecklas. Det är tänkbart att Europeiska Centralbanken (ECB) nödgas sänka styrräntan i höst.
Fed ställer sig avvaktande till importtullarnas inflatoriska effekt. Styrräntan är tydligt högre än den rådande inflationen och de långsiktiga inflationsförväntningarna. Trump har pressat Feds generaldirektör Jerome Powell för att förmå denne att sänka styrräntan och räntemarknaden prissätter en treprocentsnivå vid slutet av nästa år.
Aktiemarknaden stiger
Ett flertal aktiemarknader nådde alla tiders toppnivåer, bland annat i Förenta Staterna, Brasilien, Storbritannien, Tyskland, Japan och Australien. Kursstegringarna varierade mellan Europas 0,7 procent och Kinas 4,8 procent. MSCI Nordens aktieindex pressades ner till minus 4,5 procent när Novo Nordisks kurs rasade med 30 procent.
Företagens resultat för andra kvartalet uppvisade inte större fall än vad analytikerna hade befarat. De S&P 500-bolag som hittills har gett ut sina rapporter uppvisade en resultattillväxt på cirka fem procent och Magnificent 7-bolagens starka utveckling fortsatte. I Europa förväntas Stoxx 600-bolagens resultattillväxt nå ett par procent. Analytikerna tror att resultattillväxten mot slutet av året når 6-7 procent i USA och blir oförändrade i Europa.
Eurons kursstegring som inleddes i början av året upphörde och valutan försvagades med drygt tre procent mot dollarn i juli. Den långa ränta steg med anspråkslösa 0,2 procentenheter.
Bild: På längre sikt har dollarkursen stegrats och tarifferna hotar att ytterligare försvaga de viktigaste handelspartnernas valutor.
