Förenta Staternas militära slag mot atominstallationerna i Iran ökade spänningen i mellanöstern till en ny nivå. Det verkar osannolikt att Iran går med på att fullständigt kapitulera, som Trump kräver. Iran svarade trotsigt med antydningar om angrepp mot amerikanska objekt eller stängning av Hormuzsundet. Israel fortsatte å sin sida med att hamra på iranska objekt och hotade med att eliminera Irans ledare.
Marknadens reaktioner var anmärkningsvärt dämpade. Efter angreppet låg de mest betydande rörelserna på aktiemarknaden, på måndagen den 23 juni, i intervallet mellan -0,5 och +0,2 procent. Räntans och valutornas rörelser var minimala. Oljepriset steg redan tidigare i juni från 65 dollar till drygt 80 dollar per fat, och priset reagerade inte längre på de amerikanska tillslagen.
Marknadens lugn beror kanske på bedömningen att Iran i det närmaste saknar supportrar och att landets ultimatum inte är seriöst. Irans motangrepp mot den amerikanska basen i Qatar var lamt. Läget i mellanöstern fortsätter spänt och kan bryta ut i nya vändningar.
Den politiska osäkerheten fortsätter
Förenta Staterna har fortfarande inga stora handelsavtal. Avtalet med Kina om exporten av sällsynta jordartsmetaller var en fortsättning på ramverket som i maj bekräftades i Geneve. Trumps tidsfrist närmar sig medan Förenta Staterna och EU fortfarande inte har kommit överens om en publicerbar lösning som skulle tillfredsställa Trump. Likaså råder en viss osäkerhet kring den amerikanska skattepolitiken och det aktuella budgetförslaget och det verkar osannolikt att det skulle accepteras före augusti.
Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken sänkte sina globala tillväxtprognoser med motiveringen att det förekommer störningarna i handeln och att Förenta Staternas ekonomi saktar ner. Analytikerna såg ett tydligt tecken på detta i maj, när detaljhandeln i USA minskade med 0,91 procent.
Sysselsättningsstatistiken i maj var för all del rimlig och arbetslöshetsnivån var stabil på 4,2 procent. Emellertid sades nästan en miljon människor upp under förra månaden, ett nytt rekord, utan en recession eller annan ekonomisk kris. Arbetslöshetsersättningarna på lång tid nådde också sin högsta nivå på cirka fyra år.
Under centralbankens möte i juni höll Fed styrräntan oförändrad, vilket än en gång irriterade president Trump. Marknadens penningpolitiska förväntningar är i stort sett oförändrade och analytikerna väntar sig att Fed i september sänker sin ränta med 0,25 procentenheter och på nytt i december. Centralbankerna i Norge och Schweiz sänkte sina räntor något överraskande i juni.
Bolagens vinstmarginaler utsätts för tryck
Utöver att försäljningstillväxten går långsammare, fortsatte ökningen av råvaru- och servicekostnaderna enligt ISM-enkäten (Institute for Supply Management). Likaså överskrider producentprisindexet konsumentprisindexet, vilket visar att företagen inte överför kostnaderna i sin helhet på kunderna. Enligt Fed:s enkät överförde endast 50 % av företagen mer än hälften av tariffkostnaderna på kunderna, vilket tyder på att en stor del av de ökade produktionskostnaderna belastar företagens marginaler.
De flesta aktiemarknaderna halkade ner på minussidan i juni. Helsingforsbörsens portfolioindex har sedan årets början stigit med tio procent, MSCI Europa med fem och MSCI Kina med fyra procent mätt i euro. Japan är på minus fem procent och USA på minus åtta procent mätt i euro. Dollarn fortsatte att falla mot euron i juni. Sedan årets början har dollarn fallit med tolv procent.
Bild: Oljans pris är nu lägre än det var för ett år sedan
